”Jag föddes på lantgård och fick grunderna i odling från mina föräldrar som drev lantbruket. Jag hade ett intresse av göra drycker redan som ung och jag kommer ihåg gången jag fick en hemringning av läraren, mjödtillverkning hörde kanske inte till den vanligaste av fritidssysslorna för en tonåring.

Istället för att odla traditionellt valde jag att använda mina kunskaper för bärodling. Det var och är fortfarande mitt stora intresse och tänkte att det var så pass unikt att det skulle kunna fungera. Det började först som en hobbyodling men jag insåg att det var en heltidssatsning som måste till för att det skulle bli en fungerande verksamhet av det, så jag sa upp mig från mitt jobb och ägnade mig åt odling och receptmakeri som huvudsyssla.  Jag lärde mig om framställning av dryck genom att ta del av litteratur, söka upp och tala med fackfolk både inom och utanför Sverige. Det resulterade i ett mycket fint samarbetet med Brunneby musteri som tappar all vår dryck på flaska. Nu har jag har även kontakt med en oenolog (vinmakare) från Italien och hans kunskap om jäsningsprocesser och framställningsmetoder blir till stor hjälp för framtida smaker på dryckerna. Även själva plantsorterna av vinbär och rabarber har stor betydelse för slutsmaken. Det var odling och bär jag kunde och nu gör jag något eget. Visserligen jobbar jag under vädrets makter men det är bättre, det är en annan frihet.

Att vara med från början till slut av hela dryckesprocessen var en idé som inspirerade mig, jag såg drycker i affären och frågade mig varför det mesta var importerat, det finns ju möjlighet att göra det på plats. Grannländer som Finland och Norge är förebilder, de är bättre på att ta hand om hela kedjan där. Jag önskar att både dagligvaruhandeln och offentliga sektorn som köper in mat och dryck var mer medvetna om det tidskrävande och intensiva arbete som krävs för att ta fram näringsrik och bra mat. De borde också vara bättre på att stötta alla oss som kämpar med det.

I Sverige importerar vi hälften av all mat vi äter*, medan i butikshyllan får man lätt uppfattningen att det mesta är inhemskt producerat. Som konsument kan det därför vara svårt att veta varifrån maten egentligen kommer.

Arbetet på fältet/odlingen sträcker sig från tjällossning fram till jul.
På fältet börjar året i mars med förberedelser och gödsling innan våren kommer. När det gäller frukt och bär bör man ha koll på både makro- och mikronäringen som tillförs jorden. För mycket av något ger övergödning och för lite orsakar näringsbrist. Jag karterar både mark och växter för att få näring och behov att gå jämt upp. Det ingår i klimatcertifieringen.
Näringsgivor är något man kan arbeta med från mars till sen höst beroende på vad man ger, men de flesta näringar ger man tidig vår fram till blomning.
Andra insatser som görs hela säsongen är bevattning, fräsning och gräsklippning. Man kan t.ex. inte plantera någonting utan att först ha ställt i ordning bevattning på den platsen.

Försäljningen sköter grossisterna till stor del. De får varuprover och produktbilder så de kan göra sitt jobb. Under högvintern finns lite tid för mig att göra en säljinsats, men andra tider på året är jag mycket upptagen på fältet. Det är 50.000 vinbärsbuskar och 20.000 rabarberplantor att ta hand om.

Både odling och försäljning är mer än heltidsjobb var för sig. På fältet behövs extra arbetsinsatser varje år i form av t.ex. markentreprenad och mekaniker och för försäljningen behövs grossister för logistik och säljarbete. Sammanlagt involveras faktiskt ganska många människor i verksamheten från jord till bord, och alla vi genererar samhällsnytta i form av både arbetstillfällen och skatteintäkter. Det är något som borde prioriteras högre.” /Johan Matsanders